Sjuhundrahav

Det finns en liten nostalgisk känsla
Av nederbörd i luften
Sanden mellan gräset och havet,
fyller aldrig någon riktig funktion

Precis som hunden utanför samtalen
Vilar du på en hemsk hemlighet
Nervositeten blev ditt fall
Första dagen, men även andra och tredje

Kom och ät mina böcker om kunskap,
ropar staden från andra sidan havet
De sista orden blir aldrig vackra eller meningsfulla,
men någonting långtbort kanske förlåter dig

Problemen, vars rötter håller ångesten vid liv,
Sover bara på söndagarna
Från oklara konversationer till andra stationer
Klockan ringer, allting försvinner